Nettisanomat tiistaina 2008-01-15.

Pääkirjoitus. Mietteitä oikeudenmukaisuudesta.

Yahoo 360 Ralf Wadenström. Ote blogista tiistaina 2007-01-15.

Post View | List View

Personliga reflektioner kring politik och relaterade ämnen. På senaste tid mest om Sibbofallet.

Ärendet förs vidare till högre instans. Den 15 januari 2008

Högsta förvaltningsdomstolens beslut har inte läckt ut till medierna på förhand, men Hbl tycks veta att "besvären behandlas som grupp". Lika väl är beslutet omkring 100 sidor långt. I gårdagens Helsingin Sanomat kunde man läsa följande:

Asia on sen verran painava, ettei yksinkertainen kyllä tai ei riitä. Presidentti Pekka Hallbergin johtaman KHO:n päätös on liki satasivuinen. Saavutus on huima, sillä Sipoon "ryöstöä" kannattanut selvitysmies Pekka Myllyniemi sai kirjoitettua aiheesta vain 62 sivua.

Nedan några länkar till texter från idag.

Helsingin Sanomat: "KHO ratkaisee tänään Lounais-Sipoon tulevaisuuden"

Finska Yle: "Helsingin ja Sipoon aluekiista ratkeaa tänään"

Svenska Yle: "HFD ger utslag i Sibbofrågan"

Besvären har förkastats! Detta uppger Svenska Yle och Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet en kvart över åtta, då jag själv ännu inte lyckats öppna beslutet på domsolens hemsida. Ärendet förs nu vidare till "högre" instans.

Klockan 8:20 lyckades jag öppna beslutet på finska. Här finns en länk till ett "kort referat på svenska". Just nu hinner jag inte analysera HFD:s domslut. Jag är mycket överraskad av beslutet. Jag hade förväntat mig att HFD hade berett mig ett bord i mina ovänners åsyn(Herdepsalmen), men det gick precis tvärtom. Jag sörjer för Östersundoms, Sibbos och Västersundoms del. Och visst känns det hårt att se skurkarna i Helsingfors få rätt i domstolen. Slaget är dock inte helt över.

Jag har satsat och kanske förlorat en del av min egen trovärdighet då jag starkt talat för att högsta förvaltningsdomstolen, som härmed skrivs med liten bokstav, kommer att ogiltigförklara statsrådets domslut. Å andra sidan är det justitiemord som det aktuell som gör att en del väljer att bli filosofer.

Föreningen För Sibbo meddelar i ett pressmeddelande att ärendet förs vidare till europeisk domstol. Yle har i en notis noterat att "Sibbofrågan förs till EG-domstolen". Hbl har publicerat en notis med rubriken "Sibboförening överklagar till EG-domstolen".

I högsta förvaltningsdomstolens domslut heter det bl.a. följande:

Valituksissa ei ole esitetty muita sellaisia perusteita, joiden nojalla Myllyniemi olisi ollut esteellinen kuntajakoselvittäjän tehtävään.

Frågan om utredningsmannens jäv har alltså haft betydelse, men domarna anser att det i besvären inte har lyfts fram sådana grunder på vilka utredningsmannen kan anses jävig. Det var då verkligen en överraskande tolkning! Har HFD alls bekantat sig med bilagorna till besvären? Påståendena om att Myllyniemis rapport är ett plagiat kommenteras överhuvudtaget inte.

HFD har idag - just idag - förkastat Helsingfors besvär över det av miljöministeriet beviljade rätten åt Sibbo att inlösa Helsingforsägd mark i Nickby! Det var just detta markområde som Hannes Manninen för ett och ett halft år sedan lovade åt Sibbo som ersättning för sydvästra Sibbo. HFD bekräftar indirekt ett avtal som officiellt inte har ägt rum.

Då jag ögnat igenom högsta förvaltningsdomstolens beslut med motiveringar reagerar jag speciellt på att HFD motiverat existensen av särskilt vägande skäl markanvändnings- och byggnadslagen från 2000. Lagen åberopas inte alls i inrikesministeriets prememoria och Myllyniemi har fått med lagen i ett avsnitt som huvudsakligen är kopierat från en text som producerats på Nylands förbund. (Se "'Uusmaalaisen aluesuunnittelun vuodet 1946 - 2006'. Den 18 oktober 2007".) Det var väl inte HFD:s uppgift att motivera statrådets beslut? Ironiskt nog heter det i moment 2 i § 1 i markanvändnings- och byggnadslagen att målet med lagen är "att tillförsäkra alla en möjlighet att delta i beredningen av ärenden och att säkerställa att planeringen är högklassig och sker i växelverkan, att det finns tillgång till mångsidig sakkunskap och att det ges öppen information om de ärenden som behandlas."

HFD åberopar speciellt moment 2 i § 24 i den ovannämnda lagen, som säger att "de statliga myndigheterna skall i sin verksamhet beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen, främja möjligheterna att uppnå dem och bedöma vilka konsekvenser myndigheternas åtgärder har för regionstrukturen och områdesanvändningen." HFD konstaterar att statrådet på basen av denna lag den 30 november 2000 har gett ett beslut om nationella målsättningar för områdesanvändning ("Valtioneuvoston päätös valtakunnallisista alueidenkäyttötavoitteista"). I det 56 sidor långa dokumentet finns ett avsnitt på knappt en sida med rubriken "Helsingin seudun erityiskysymykset". På basen av detta avsnitt drar HFD slutsatsen att Helsingforsregionen har en nationell specialstatus. HFD noterar bl.a. att "Erityistavoitteiden mukaan alueidenkäytön suunnittelussa tulee muun ohella varautua metron laajentamiseen ja Vuosaaren satamaan." Vad har detta för relevans? Ironiskt nog har Helsingfors lagt ner planerna på ett förlänga metrolinjen till Nordsjö hamn. Det ovannämnda dokumentet har inte omnämnts i inrikesministeriets motiveringar. I övrigt upprepar HFD utan referenser subjektiva politiska omdömen från Helsingfors utlåtanden och Myllyniemis rapport. Kvacksalvare till domare!

Med tanke på naturen i Östersundom är HFD:s beslut på kort sikt inte så illa. Det kommer att ta länge innan Helsingfors kan börja bygga i området. Mycket längre än det hade tagit för Sibbo. Beslutet betyder att Sfp stärker sin ställning i Sibbo. Samlingspartiet är den stora förloraren. I ett blogginlägg med rubriken "Lähes kaksi vuosikymmentä se kesti" på webbtidningen Uusisuomi upprepar självaste Rainmo Ilaskivi en populär vanföreställning att Sibbo har motsatt sig en annektering för att Sfp inte vill förlora makt. I verkligheten försökte Ilaskivi själv byta till sig sydvästra Sibbo mot att det övriga Sibbo skulle få förbli "svenskt". För detta redogör Myllyniemi även i sin rapport.

Tuesday January 15, 2008 - 06:31am (EET) Permanent Link | 0 Comments

Dagen före dagen. Den 14 januari 2008

Yle har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Spänt inför Sibbobeslut i HFD". Yle skriver att "Enligt Liljeström finns det nog en chans att HFD dömer till Sibbos fördel." Jag skulle säga att det är en sensation om HFD inte dömer till Sibbos fördel, men i fallet Sibbo tycks ju allting vara möjligt.

Yle Uudenmaan uutiset har på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Sipoon ja Helsingin rajakiista ratkeaa huomenna". Yle Itä Uudenmaan uutiset har publicerat en verion av notisen under rubriken "Sipoo-Helsinki -rajansiirtokiistan päätös vaatii lainopillista tulkintaa". Yle har talat med docenten i förvaltningsrätt Tuomas Pöysti, som säger att "Päätös Sipoon ja Helsingin välisessä rajansiirtokiistassa ei välttämättä perustu yksiselitteiseen lakitekstiin, vaan sen käsittelyssä joudutaan tekemään myös lainopillisia tulkintoja."

Christel Liljeström har tolvtiden på sin blogg publicerat ett inlägg där hon redogör för offentliggörandet av Högsta förvaltningsdomstolens beslut. Om HFD verkligen publicerar beslutet i morgon, så bör enligt Liljeströms uppgifter Sibbo kommun förvarnas om att domslutet offentliggörs redan idag klockan 16. Beslutet publiceras på HFD:s hemsida klockan 8. Samma dag planerar Sibbo kommun en presskonferens klockan 10. Yles uppgifter om att beslutet offentliggörs i morgon kan alltså inte vara bestyrkta.

Yle Östnyland har publicerat en notis med rubriken "Gränsfrågan dyker upp trots HFD-beslut". Yle har talat med kommundirektör emeritius Viking Sundström, som säger att "även om Sibbo skulle vinna marktvisten så kommer gränsfrågan att dyka upp igen i någon form". Vidare säger han att "om en lagändring blir aktuell talar mycket för att riksdagen skulle godkänna en sådan med beaktande av hur statsrådet hittills förhållit sig till frågan". Yle skriver vidare att Sundström anser att "Sibbo borde diskutera med Helsingfors om en kompromiss som båda kunde omfatta." Det är väl vad Sibbo inofficiellt sedan Sundströms egen tid gjort tills Helsingfors för drygt ett och ett halft år sedan bröt förhandlingarna och kom ett helt oacceptabelt förslag. Någon lagändring torde inte vara aktuell inom de närmaste åren, eftersom kommunministern och kommunavdelningen, som sedan nyår hör till finansministeriet, på grund av PARAS-reformen inte vill ha några kommundelssammanslagningar före år 2012. Med en "lex Sibbo", som Hannu Penttilä nyligen föreslog, syftar man på en speciallag som skulle tillämpas endast på kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. Tröskeln för att stifta en dylik lag torde vara mycket hög.

Yle har publicerat en notis med rubriken "Sipoo vaatii korvauksia jos rajansiirto toteutuu". Jag citerar ur artikeln:

Sipoo toivoo korkeimman hallinto-oikeuden torjuvan koko rajansiirron, mutta jos se menee läpi, Sipoo aloittaa Helsingin kanssa neuvottelut alueen hinnasta, Liljeström sanoo YLEn Aktuelltin haastattelussa.

Helsinki puolestaan ei sulje pois muita keinoja Sipoon rajan siirrossa, jos Korkeimman hallinto-oikeuden päätös asiasta on Helsingille kielteinen.

Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtaja Suvi Rihtniemi pitää rajamuutosta erittäin tärkeänä koko pääkaupunkiseudun tulevaisuuden kannalta. Rihtniemi ei suostu vielä kertomaan mitä mahdolliset muut keinot raja-asian ratkaisemiseksi olisivat.

Helsingin apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä on julkisuudessa arvioinut liitoksen toteutuvan viimeistään, kun siitä säädetään eduskunnassa erillislaki, Lex Sipoo.

Korkeimman hallinto-oikeuden odotetaan tekevän päätöksensä rajakiistassa tiistaina.

I notisen citeras även docent Pöysti:

Tässä riidellään mm. kuntajakolain kuntajaon muuttamisen edellytyksiä koskevien periaatteitten tulkinnasta eli siitä, että paraneeko alueen, tässä tapauksessa Helsingin ja Sipoon alueiden asukkaiden elinolosuhteet sillä, jos tämä kuntarajan muutos tehdään.

Pöystin mukaan oikeudessa joudutaan pohdiskelemaan mm. suomen- ja ruotsinkielisen väestön yhtäläisten oikeuksien käytännön toteutumista, palveluiden järjestämisen paranemista ja alueen asukkaiden elinolosuhteiden kohenemista.

- Vastaavalla tavalla kirjoitettuja, aika avoimia lauseita, hän sanoo.

Min egen gissning är att HFD inte i så hög grad försöker bedöma om något av de fyra alternativa villkoren för en ändring i kommunindelningen uppfylls med särskild tyngd, utan snarare bedömer huruvida inrikesministeriet lagt fram tillräckligt starka bevis för att villkoren uppfylls. I så fall kunde HFD i princip lämna möjligheter för ett nytt motsvarande initiativ till ändring i kommunindelningen, fastän det aktuella beslutet ogiltigförklaras.

Beslutet offentliggörs i morgon! Det har Christel Liljeström nu bekräftat i ett nytt blogginlägg. Det här betyder att beslutet bör finnas på HFD:s hemsida i morogon bitti klockan 8 och att Sibbo kommun arrangerar en presskonferens klickan 10. Några minuter efter mig har Yle Östnyland noterat nyheten i en notis med rubriken "Sibbobeslut kommer på tisdag". Hbl har noterat nyheten i en notis med rubriken "Sibbobeslutet kommer på tisdag". Borgåbladet har publicerat enn notis med rubriken "Sibbobeslutet kommer morgon" (sic). I notisen berättas att meddelandet enligt kommunsekreterare Peter Stenvall kom till Sibbo kommun först vid 16.20-tiden. Det var före bekräftelsen väntat att beslutet skulle offentliggöras just i morgon eller åtminstone "kring den 15".

Mari Kiviniemi har gett sitt svar (vastaus) på Anttti Kaikkonens skriftliga spörmål om respekterande av kommunal folkomröstning. Kaikkonens fråga lyder enligt följande:

Anser regeringen att inte ens kommuninvånarnas enhälliga åsikt som kanaliserats via folkomröstning har någon betydelse vid ingrepp i den kommunala självstyrelsen, och vill regeringen stärka folkomröstningar som en kanal för deltagande och som ett rättsligt instrument för att kanalisera kommuninvånarnas vilja?

I kommunministerns svar säges bl.a. följande:

Enligt min mening bör i första hand kommunen avgöra om kommunal folkomröstning ska ordnas i ärenden som gäller kommunsammanslagning. Möjligheten att ordna folkomröstning i anslutning till en särskild utredning är nödvändig. Folkomröstning bör dock inte vara obligatorisk ens i samband med en särskild utredning, utan frågan bör avgöras utifrån kommunindelningsutredarens förslag och statsrådets prövning. Det bör inte finnas några bestämmelser om att villkoret för kommundelssammanslagningar är att en sådan sammanslagning vid en kommunal folkomröstning understöds av majoriteten av invånarna i kommunen. Största delen av kommundelssammanslagningarna gäller små områden och sammanslagningarna baserar sig på framställningar av invånarna i området. Genom de allmänna och särskilda grunderna enligt kommunindelningslagen säkerställs även i fråga om de största kommundelssammanslagningarna att intressena i ärendet övervägs och att det finns vägande grunder för sammanslagningarna, så som i fallet Sibbo där de vägande grunderna är relaterade till skäl som hänför sig till utvecklingen av metropolregionen Helsingfors.

Monday January 14, 2008 - 09:36am (EET) Permanent Link | 0 Comments

Professionalitet. Den 13 januari 2008

Hufvudstadsbladet har talat med statsminister Matti Vanhanen, som igår lyssnade på Jari Sarasvuos råd till Centern inför kommunalvalet i höst. Vanhanen säger som svar på en fråga angående regeringens ställningstagande för en inkorporering av Sibbo lyder "Jag vill vänta på Högsta förvaltningsdomstolens beslut innan jag kommenterar Sibbo." När domslutet från HFD enligt förmodan ges i mitten av nästa vecka är statsministern emellertid på besök i USA.

Vilket domslutet än är bör man kunna förvänta sig att domarna som tagit beslutet har skött ärendet professionellt. Därmet har de gjort en opartisk lagtolkning. Faktumet att beslutet som besvären gäller tagits av statsrådet saknar inte helt betydelse, men garanterar på inget vis att beslutet förblir gällande. Det är inte helt ovanligt att statsrådets administrativa beslut ogiltigförklaras på grund av att beslutet baserar sig på otillräckliga utredningar. Avsaknaden av ett prejudikat ger domarna större utrymme att tålka lagen, men de måste ta i beaktande att domslutet blir ett prejudikat som binder domstolen i senare ärenden.

Förutom att HFD måste ta ställning till formella besvärsgrunder så som jäv och en felaktig kartbilaga måste domstolen tolka kommunindelningslagen, och speciellt 3 § och 5 §. Att Helsingfors eget förslag på ett 5 000 hektar stort område enligt inrikesministeriets beslut inte uppfyller något av de fyra alternativa villkoren för en ändring i kommunindelningen torde här kunna ha en viss betydelse, speciellt som utredningsman Pekka Myllyniemis tolkning av proportionalitetsprincipen bygger på ett räknefel. Om villkoren som definieras i 3 § inte uppfylls, uppfylls automatiskt inte heller villkoren enligt 5 §, som specifikt gäller kommundelssammanslagningar. Att villkoren enligt moment 1 och 2 i 5 § inte uppfylls är uppenbart. Kravet på att ändringen i kommunindelningen inte får beröra mera än 5 procent av någon av den berörda kommunens invånare eller 10 procent av ytan av någon av de berörda kommunerna är entydigt, fastän Myllyniemi eller författarna av Myllyniemis rapport här har gjort ett litet tolkningsfel. Däremot ger det alternativa villkoret som definieras av moment 3 i 5 § större utrymme för tolkningar. Enligt moment 3 kan mot en berörd kommuns vilja även en större ändring i kommunindelningen göras "under särskilt vägande i 3 § nämnda förutsättningar".

Eftersom jag inte är jurist har jag svårt att bedöma vad lagen och domarna ger för innebörd i benämningen "särskilt vägande förutsättningar". Däremot finner jag det klart att förutsättningarna som måste vara "särdkilt vägande" bör gälla just de fyra alternativa villkor som nämns i 3 § och inte t.ex. utvecklingen av Helsingfors som Finlands "lokomotiv" eller några andra nationella politiska program. Jag antar även att HFD måste ta i beaktande hur man i andra sammanhang har tolkat begreppet "särskilt vägande förutsättningar". Här ger Myllyniemi lite vägledning i sin rapport. Jag citerar:

Med begreppen "särskilt vägande förutsättningar/orsaker/grunder" har man i lagstiftningen i allmänhet velat betona att förfarandet är exceptionellt, och att prövningsrätten är klart begränsad och myndighetens motiverings- och bevisningsskyldighet åter är mycket stor om förfarandet inleds.

Hur HFD i fallet Sibbo kunde tolka "särskilt vägande förutsättningar" på ett sådant sätt att Myllyniemis lotsasutredning och inrikesministeriets partiska beredning skulle uppfylla kravet på myndighetens mycket stora motiverings- och bevisningsskyldighet kan jag inte se, speciellt som föredragande minister Mauri Pekkarinen anmälde avvikande åsikt till statsrådets beslut.

När det gäller jurister liksom läkare är professionaliteten ett självklart krav. Professionaliteten inbegriper förutom utbildning och yrkesskicklighet även yrkesetik. En advokat som bryter mot god advokatsed kan uteslutas ur advokatförbundet. När det gäller advokater finns det en lag som säger att "advokat skall redbart och samvetsgrant utföra honom anförtrodda uppdrag samt i all sin verksamhet iakttaga god advokatsed", men det är advokatförbundet och den egna yrkeskåren som övervakar att de etiska sedreglerna efterföljs. Även lärare förväntas numera vara professionella. Därmed förväntar man sig att lärare inte ser till person, inte låter sig provoceras och alltid kan motivera sina bedömningar. Kravet på professionalitet kommer delvis utifrån, men det är även i lärarkårens intresse att det finns en tilltro till lärarnas professionalitet. Det höjer yrkeskårens anseende och på sikt kanske även lönenivån.

När det gäller politiker talar man sällan om professionalitet. Politiker vill inte stämplas som yrkespolitiker och professionalitet står i vissa sammanhang rentav i ett motsatsförhållande till politik. Ändå vill även politiker och speciellt ministrar bli respekterade. Man kunde säga att kravet på att "medlemmarna av statsrådet skall vara för redbarhet och skicklighet kända" liksom ministrarnas avläggande av tjänste- och domared syftar till att öka ministrarnas och statsrådets anseende. Det borde vara i politikernas intresse att kravet på redbarhet även efterföljs, men i den nuvarande regeringen ingår det ministrar som på grund av brottsregister fått sparken från partikansliet och som inte kunde anställas som vaktmästare på ministeriet. Att man prutat på kraven ser jag snarare som ett tecken på svaghet än på arrogans från statsministerns sida. Speciellt när det gäller administrativa beslut borde man kunna förvänta sig att ministrarna agerar professionellt i enlighet med sin domarroll, men vissa ministrars uttalande i Sibbofrågan sommaren 2006 och senare har i högsta grad varit partiska. HFD tar ställning till om statsrådets Sibbobeslut är lagligt och om ministrar som deltog i beslutet var ojäviga, men det är riksdagens, väljarnas och mediernas uppgift att bedöma vilket fötroende inblandade ministrar förtjänar.

Sunday January 13, 2008 - 08:21am (EET) Permanent Link | 0 Comments

Metropolområdet. Den12 januari 2008

Borgåbladet har idag publicerat ett helt uppslag med text om Borgås roll i "metropolområdet". Artikeln "Borgå får draghjälp av Lojo" har även publicerats i webbversion. På denna blogg har jag publicerat flera blogginlägg om Helsingfors metropolområde, t.ex. "Metropolen och metropolområdet. Den 21 oktober 2006", "Metropolens eget landskapsförbund. Den 22 oktober 2006", "Metropolområdet - ett förbrukat begrepp. Den 10 november 2006"och "Metropolen är en hype. Den 5 januari 2007". Speciellt har jag påpekat att man från Helsingfors sida medvetet har utnyttjat begreppsförvirringen kring benämningen "Helsingfors metropolområde". Från premissen att Helsingfors behöver ett större metropolområde har man dragit slutsatsen att sydvästra Sibbo bör anslutas till Helsingfors metropolområde och därmed till Helsingfors.

Borgåbladet har även publicerat en karta av "Helsingfors metropolområde". Kartran, enligt vilken metropolområde omfattar Nyland, Östra Nyland, Tavastland och Päijänne-Tavastland, härstammar från OECD:s metropolöversikt från år 2002. En motsvarande karta har även publicerats i Pekka Myllyniemis skandalomsusade rapport. Denna karta har faktiskt levererats av kommunavdelningen vid inrikesministeriet. Kartan är daterad den 30 augusti 2006. Kartan stämmer överens med den definition som Myllyniemi ger av "Helsingfors metropolomåde" i sin rapport. Avnittet "Metropolialue", där Myllyniemis definition ingår, är direkt kopierat från "Helsingin metropolikatsaus" (sida 9). Lika väl använder Myllyniemi i sin rapport benämningen "Helsingfors metropolområde" närmast i betydelsen huvudstadsregionen. Detta förklaras av att texten är kopierad från Helsingfors förvaltningscentrals utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken".

I Myllyniemis rapport ingår även en annan karta som levererats av inrikesministeriet och där metropolområdet markerats enligt OECD:s definition. Kartan som är daterad den 21 november 2006 ingår i avsnittet "Pääkaupunkiseutu, YTV ja muu Uusimaa", som kopierats från Wikipedia mellan den 26 oktober och den 4 november.

Helsingin Sanomats Helsingforsredaktör Kimmo Oksanen jar idag publicerat ett blogginlägg med rubriken "Helsingin ylimielisyys ja Tapiola Sinfonietta". Oksanen inleder sitt inlägg med orden "No niin. Sipoon lounaisosien liittäminen Helsinkiin saa varmistuksensa ensi viikolla." Oksanen föreslog nyligen att hela Helsingforsregionen slås ihop till en enda kommun, men nu förespråkar han plötsligt mindre enheter genom att föreslå att "Pilkottaisiin Helsinki, Espoo, Vantaa, Sipoo ja Kirkkonummi, miksei muitakin, pieniin parlamentaarisesti hallittuihin yksiköihin, joissa kussakin asuisi vaikkapa 100 000 ihmistä." Det var ju ett intressant förslag att spjälka Sibbo i enheter på 100 000 invånare, men det viktigaste är väl att Sibbo spjälks.

Tags: metropolområde

Saturday January 12, 2008 - 10:02am (EET) Permanent Link | 0 Comments

Förvaltningscentralens utredning. Den 11 januari 2008

Gårdagens nyhet om att Högsta förvaltningsdomstolens beslut är cirka 100 sidor långt och översatts till svenska samt att ärendet har haft två föredragere och att hela sju domare deltagit i beslutet föranleder spekulationer. Vilka slutsatser kan man här av dra om innehållet i beslutet? Kanske är det det regniga vädret som får mig att känna mig lite darrig och se frågan ur ett pessimistiskt perspektiv. Mitt förnuft säger mig dock att HFD inte kan annat än upphäva statsrådets gränsbeslut. Det starkaste skälet att upphäva statsrådets beslut finner jag i inrikesministeriets beredning. Det är uppenbart att beredningen inte uppfyller kraven. Justitiekanslern, som är landets högsta övervakare av lagligheten, har i ett svar på Leena Liipolas klagomål angående kommunindelningsutredaren och hans rapport gett över ansvaret till ministeriet genom att säga att "Sisäasiainministeriön, jolla on ollut käytettävissään asiassa tehdyt lukuisat huomautukset ja lausunnot, on ollut hyvät mahdollisuudet tutkia, sisältyykö selvitykseen kirjoituksissa mainittuja tai muita puutteita ja virheellisyyksiä, sekä tarvittaessa arvioida, mikä merkitys niillä on harkittaessa sitä, miten kuntajaon muutosasiassa ministeriössä tulisi edetä."

I inrikesministeriets prememoria har den beredande tjänstemannen helt neglegerat bristerna i utredningen och speciellt anklagelserna om att utredningen är ett plagiat. Till ett besvär angående statsrådets beslut bifogades Helsingfors förvaltningscentrals utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", ur vilken de centrala delarna i utredningsmannens rapport har kopierats. Lika väl förbegicks påståendena om plagiat även i inrikesministeriets förklaring med anledning av besvären mot statsrådets beslut. Förvaltningscentralens utredning har jag behandlat bl.a. i blogginlägget "Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007". Till sitt innehåll motsvarar förvaltningscentralens "utredning" Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen angående Helsingfors eget förslag, men Myllyniemi har direkt kopierat texten från utredningen, som sänts till inrikesministeriet i oktober 2006. Av de tre bilagorna till förvaltningscentralens "utredning" ingår bilaga 1 och bilaga 2 även i Myllyniemis rapport. Nu har jag publicerat utredningen på nätet. (Se den understreckade länken ovan.) Därmed har jag knappast gjort mig skyldig till brott mot upphovsrätten, eftersom texten till största delen återfinns i Pekka Myllyniemis rapport.

Yle har ikväll publicerat en bakgrundsartikel med rubriken "Sibbobeslut väcker känslor".

Friday January 11, 2008 - 05:43pm (EET) Permanent Link | 0 Comments

Nettisanomat tiistaina 2008-01-15.

Pääkirjoitus. Mietteitä oikeudenmukaisuudesta.

Demokratiaan kuuluu, että kaikki päätökset ovat oikeudenmukaisia, tai ainakin oikeudenmukaisuuteen pyrkiviä. Näinhän ei tietenkään oikeasti ole kuin määritelmässä. Todellisuus on toisenlainen: raadollinen. Ahneus ja omien etujen puolustaminen on johtotähti. Heikommat ja heikoimmat hävitkööt!

Esimerkkejä on turha luetella, mutta lueteltakoon niitä turhuudesta huolimatta. Teollisuusmaat riistävät kehitysmaita. Lapset kuolevat.

Työssäkäyvät riistävät työssäkäymättömia, eläkkeet on leikattu, vanhukset, jopa sodankäyneet veteraanit, kurjistuvat. Klopit, joiden isät eivät ole olleet sodassa, nujertavat nyt näitä vanhuksia, ja jos he ovat jo kuolleet, niin heidän lapsiaan.

Hokemalla hoetaan, että köyhät köyhtyvät ja rikkaat rikastuvat. Jotain pitäisi tehdä, mutta varallisuusvero poistetaan, perintöveroa ollaan rikkailta poistamassa. Osinkotulot ja pääomatulot pursuvat joka paikkaan, rikkaille, ja niistäkään ei viitsitä maksaa matalaa veroa, vaan piiloudutaan muka ulkomaalaisomistuksen taakse. Kaikki tapahtuu valtiovallan, tällä hetkellä siis pääministeri Matti Vanhasen erityisessä suojeluksessa.

Tätä taustaa vasten on ymmärrettävä KHO:n päätös Sipoon amputoimisesta. Laki on niinkuin se luetaan. Asia oli muuttunut jo arvovaltakysymykseksi, eikä mikään instanssi halua ehdon tahdoin asettua tällöin ruokkijaansa vastaan, kun kerran päätös joko hyvällä tai huonolla omallatunnolla voitiin kirjata mahtimiesten hyväksi, joille rakentamisbisneksen läheisyys tuo turvallisuutta.

Pieni väliesimerkki, henkilökohtainen. Kun Vaasan hovioikeus eväsi kuulusteluoikeuden asianajan laskutusta koskevassa riidassa, niin tästä oikeudenkäyntivirheestä huolimatta KO (korkein oikeus) ei ottanut juttua käsiteltäväkseen, kysymys oli vahvemman oikeudesta. Oikeuslaitos suojeli asianajaa. Tämä oikeuden istunnon osa on nauhoitettu ja nauhoitus on purettuna luettavissa, josta asia ilmenee. Sivulta on poistettu asianajaa ja asianajotoimistoa koskevat tunnistetiedot. Lue otsikolla: Laskuthovivirhe 2004-07-08.

Sipoo-päätös toi tosiaan mieleen oikeudenmukaisuuden. Nettisanomissa oikeudenmukaisuutta on käsitelty monessa yhteydessä, mutta tähän lopuksi vain yksi lainaus Jan Myrdalin kirjoituksesta: Oikeuden voitto eli rehellisin kansa. Analogia on ilmeinen.

"Ruotsalaiset talonpojat kyselivät ennen aikaan nälkätalvina toisiltaan arvoituksia. Yksi niistä kuului: "Mikä on rehellisin ammatti?
Vastaus: Pyövelin ammatti, sillä hän hoitaa sitä kaikkien nähden". ...

"Täytyy valita millä puolella on. Joko on ihanteiden, oikeudenmukaisuuden, isänmaan, moraalin, maailmanmarkkinoiden, hyvinvoinnin, elinkeinoelämän - ja napalmin puolella - tai niiden karkeiden kansojen puolella joita kiinnostavat enemmän puuvillanhinnat ja maa ja oikeus kuin yläluokan oikeudenmukaiset ihanteet." Jan Myrdal 24.07.1966 Aftonbladet. Nettisanomat 2003-04-10.

Nettisanomat. Pääkirjoitus. Pertti Manninen. 2008-01-15.